ericbright

sådan är den kafkavärlden

kommunbesök 9 dec

kommun9dec2011-260-2

@Lotta…

texten är klippt ur ett brev jag håller på med till EB och har inte
kollat gluggar etc men tror det räcker för att förstå, i det stora hela.
/Alf

.

Kommunbesöket den 9 december 2011

.
Efter kännedomskopian av brevet den 8 december till kommunstyrelsens
Michaela Fletcher-Sjöman var jag med hänsyn till innehållet i punkterna 1-5 förvissad om att Fletcher skulle kontakta den uppgivne biståndshandläggaren
Siv Kaino och förmedla innehållet i brevet, eftersom jag saknar telefon och
därför skrev:

”Kommunen vet iaf att jag…just pga
kommunens behandling av det här
fallet…inte haft tillgång till egen telefon
sedan om jag minns rätt den påtvingade
flytten till Bergavägen…sommaren 2002”

Inte desto mindre ringde det på min dörr på Bergavägen den 9 december ca
10 minuter över två på eftermiddagen och när jag öppnande stod där två för
mig obekanta kvinnor i övre medelålder, varav den ena presenterade sig som
Siv Kaino och frågade:
”Är du Alf?”

Innan berättelsen fortsätter ska sägas att jag omedelbart efter det avslutade besöket på färskast möjliga minne antecknade det inträffade. Det vill säga det underlag redogörelsen nedan grundas på inkl de närmast ordagranna citaten.
Som framgår postas kopior av det här brevet till både Siv Kaino och hennes medhandläggare Tuire Amundin (om visitkortets handskrift tolkats rätt) så att
de vid behov kan korrigera eller komplettera min berättelse.

Fortsättningen.
Jag svarade Kaino att jag heter Alf Susaeg att jag fått hennes brev och den 2 december informerat kommunen om det hela och att jag/vi avvaktade kommunledningens fortsatta handläggning.
Fortsatte Kaino med beskedet
”Vi har hört att du mår dåligt och undrar
om vi kan hjälpa dig på ngt sätt” 

och frågade om de fick stiga på.

Tänkte i det skedet på det jag dagen innan skrev till dig(ovan):
F.ö. kommer jag naturligtvis inte att
medverka vid ngt trepartsmöte a la två-
mot-en med kommunens företrädare…
UTAN möjlighet att
dokumentera/banda/filma vartenda
ord vid en sådan session.

Relaterade även för besökarna brevtexten ovan med bakgrund, men förklarade sedan att jag på grund av den utsatta livssituationen var beredd att frångå dokumentationskravet då det i vart fall inte i dörren kunde uteslutas att deras avsikt var att ”hjälpa mig på något sätt”.
Tillade även i det skedet att jag trots alla övergrepp, fällor och försåt från kommunens sida genom åren alltid givit nya handläggare möjlighet att (be)visa påstått goda uppsåt. Vilket jag nu var beredd att göra igen och bad de båda stiga in.

Det dröjde dock inte många minuter innan insikt börja komma om att allt – trots allt – inte stod rätt till. Erinrade hjärnkontoret om kommunturerna vintern 2010/2011, vilka inleddes med den s k obehagliga händelsen den 16 november
http://docubank12.wordpress.com/2010/11/17/infobrev20101117/
som våren 2011 bekräftades som…bland annat…försök att ”komma åt” mig via avhysning från Bergavägen (motsvarande tekniken vid det s k Ljusterövergreppet)
http://dokubank12.wordpress.com/2011/10/16/ljusteroovergreppet/

Kommunens planerade ”avhysningsgrund” var att jag sedan hösten 2002 av kommunen tvingats ha fönstren öppna året runt för att få frisk luft…p g a den av kommunen påtvingade mögelskadade bostaden. Förstår du ”logiken”?

Jag har många ggr försökt förstå hur verkligt Illasinne fungerar, men alltid misslyckats. Närmaste tes på lager kan resumeras som ”Den misslyckade ondskans frustration”.
Den långsamma arkebusering i kommunal regi som dåvarande rättsombudet Thorsten Sennton berättade om i Radio Stockholm (bif ljudfil#1)
http://soundcloud.com/susaeg/ts-20020611
kanske ligger nästgårds den tesen.

Eller så är det helt enkelt den ”naturliga vrede” som kan följa på ”att vilja men
inte kunna”..;/
Hur som helst skrev samme Sennton ovan samma år:
”Hittills har kommunen inte underlåtit ett
enda möjligt brott för att skada dig vad jag vet”

http://dokubank.files.wordpress.com/2008/11/ts20021019.jpg
Erica Wallbergs och Bo Lindbloms observationer går i samma riktning
http://geasus.wordpress.com/erica-wallberg/
http://geasus.wordpress.com/bo-lindblom/
liksom övriga insattas iakttagelser genom åren
http://dokubank3.wordpress.com/testimonials/
http://dokubank2.wordpress.com/2010/10/15/utlatanden/

Åter till berättelsen…
Misstankarna om att ngt verkligen var galet…och farligt…växte till förvissning i takt med att de båda kommunhandläggarna visade sig vara helt likgiltiga under husesynen. Ingen av dem visade minsta naturliga reaktion inför den uppenbara misär jag levt i över tio år. Senast dokumenterade mänskliga reaktion vid ’hembesiktning’ lämnade Inge Johansson sommaren 2009.
http://geasus.wordpress.com/inge-johansson/

Lotta Allard skriver i sitt fina och rakryggade Facebookinlägg
(2011-11-03) om ”iskalla typer” och kan jag inte komma på ngt
mer träffande epitet avseende kommunhandläggarna ifråga.
http://geasus.wordpress.com/lotta-allard/

I samma takt väcktes misstankar att duon Kaino&Amundin hade en annan agenda än den jag hoppats på. Jag visade de tomma kyl- och frysskåpen och förklarade varför de var tomma. Utan reaktion(er). Sak samma avseende ”alla mina kläder”; ett par utslitna byxor, en dito jacka och ett par mycket gamla/slitna skor. Inga kommentarer. Och rördes inte på naturligt sätt ens miner ang mina möbler och tillhörigheter för övrigt; en gammal tältsäng, datorn med en gammal stol att sitta på. Allt jag äger och har idag. Vilket de både kunde se.

Vad jag lika bevisligen som väl
dokumenterat för övrigt äger; de
betydande oreglerade fordringarna
hos banker, försäkringsbolag,
Österåkers kommun m fl kunde
förstås handläggarna inte se.

Förklarade även för besökarna att kommunen förbjudit mig att…som nödlösning för att undgå de beslutsamma utpressnings- och utsvältningsprocesserna…sälja mina sk Kafka-skivor i Åkersberga centrum. Inte heller ngn  naturlig reaktion i den delen utom möjligen Amundins kommentar, när jag visade CD-skivorna med ’reklamblad’:
”Nämen vad kreativ och företagsam du är!”

När jag sedan visade de synliga mögelskadorna i den kombinerade toaletten/duschrummet utbrast faktiskt Kaino i ngt som påminde om inlevelse och medkänsla:
”Usch så det ser ut! Ja det är ju ett gammalt hus det här”

Visade sedan hur jag försöker hålla lägenheten från ytterligare fukt- och mögelskador genom växelvisa uppvärmningar av köket(där jag arbetar med datorn) och det andra rummet (där jag sover). Arbetar med öppet fönster oavsett årstid och värmer under tiden upp det andra rummet med ett gammalt element. Medan jag sover(alltid med öppen balkongdörr) värms köket upp och driver ut fukten på motsvarande sätt. En rutin som pågått sedan hösten 2002 då de första reaktionerna på den sjuka inomhusluften konstaterades, och naturligtvis anmäldes hos kommunen. Utan resultat.

Ingen reaktion heller i den del utom Kainos fråga:
”Men vem betalar strömmen till elementet?”
När jag då erbjöd en närmare förklaring avböjde samfällt de båda handläggarna och frågade istället Amundin helt överraskande:
”Behöver du medicin?”

Tappade för ngra sekunder målföret och ställde sedan motfrågan:
”Vilken medicin skulle jag behöva menar du…förutom mat
i magen och en frisk bostad…så att jag kan komma ur det
här med livet i behåll?”
Amundin fortsatte:
”Tänkte bara om du behöver medicin kan jag trolla fram det!”

Noterade särskilt uttrycket ”trolla fram”, frågade vad hon menade och berättade då Amundin att hon var sjuksköterska och hade tillgång till mediciner. Vilken sorts sköterska och vilka mediciner blev dock inte klarlagt, i det skedet. Visade istället vad jag dagligen arbetat med senaste femton år och varför, satte mig vid datorn, besökte några av mina WordPressbloggar, visade pågående upprop och namninsamling på Facebook, visade ditt brev till Michaela Fletcher mm och utbrast Amundin efter en stund:
”Vad duktig du är på datan!”

Försäkrade att jag aldrig varit minsta intresserad av ”datan” som sådan men att jag sedan mitten 90-talet förstått att löpande kommunikation med omvärlden…via Internet…var min enda möjlighet att ta mig ur den hänsynslösa kafkaprocessen med livet i behåll.
http://dokubank.files.wordpress.com/2009/01/vasteras24663.jpg

Observera (början av strippen nedan) Österåkers kommuns skriftligt bekräftade kännedom om min mögelallergi/-atopi redan 5 maj 2000 och vikten av mögelfria bostäder för(särskilt) sådana människor
http://dokubank.files.wordpress.com/2008/12/mogel.jpg

Till slut stod klart att båda handläggarna var införstådda med…och uppenbarligen före besöket informerade om… pågående utpressnings- och utsvältningsprocesser. Ävensom om förgiftningsprocessen; den kontinuerliga mögelexpositionen med allt vad därtill hör(jfr strippen ovan)
Båda såg med egna ögon min belägenhet, förstod på vad den berodde och att jag idag lever under extrema svårigheter med att enbart få mat för dagen. Visste dessutom handläggarna att kommunens säljförbud av kafkaCDn och vaktbolagets ständiga trakasserier utgjort och utgör första och främsta (överlevnads)hinder idag.
http://dokubank12.wordpress.com/2011/11/07/maktens-drangar/

Båda handläggarna var helt ointresserade av min verkliga 
livssituation. Vilket uteslutningsvis betyder att syftet med
det överraskande besöket inte var att hjälpa.

En slutsats som f.ö. talar för sig själv vid jämförelse av innehållen i det
antedaterade kommunbrevet nedan
https://dokubank11.files.wordpress.com/2011/12/kommun20111202.jpg
och ett av de informationsblad Siv Kaino tillsammans med sitt visitkort
överlämnade i slutskedet av besöket
https://dokubank11.files.wordpress.com/2011/12/oster.jpg

Amundin hade enligt uppgift ”slut på kort” och handskrev istället sitt namn mm på ett annat kort i visitformat som (då)lades till Kainos bunt. Först när de lämnat lägenheten och dokumentationsarbetet påbörjats tittade jag närmare på Amundins kort, och föll samtidigt en rad pusselbitar på plats angående det verkliga syftet deras besök(jfr översikten ovan).

Vid flera tillfällen under den senare hälften av besöket framhöll jag, som de båda handläggarna klart och tydligt förstått, att mitt mest trängande behov var mat för dagen. Och när jag strax innan de gick tog upp matfrågan för tredje eller fjärde gången svarade Kaino:
”Det kan vi tyvärr inte hjälpa dig med!”

Som lösning på den högakuta matfrågan föreslog istället Amundin (vilket i sig var så häpnadsväckande att meningen bokstavligen etsade sig fast):
”Men om du vill kan jag ordna en plats
på sjukhuset så får du i alla fall mat i jul”

Det var endast med svårighet jag i det skedet
kunde besinna mig och frågade i ngt förhöjt tonläge:

”Är det INGEN av er som SKÄMS nu?”

Ingen svarade och återstod bara för mig att säga:
”Nu får ni gå!”

Vilket inte behövde upprepas och när de lämnat lägenheten och jag skulle stänga dörren vände sig biståndshandläggaren Kaino och sa:

”Det var i alla fall bra att du
släppte in oss så vi fick se!”

Stängde då dörren, gick till datorn, öppnade ett nytt textdokument, tryckte F5, visades texten 14:40 2011-12-09 och inleddes dokumentationen av besöket.

——–

föregående/tillhörande  bakgrund
https://dokubank11.wordpress.com/ericbright/skrivelser/eb-20111208-hjalpaktionen-2/

Annonser

Written by susaeg

14 december, 2011 den 16:01